.

För sista gången på nära håll
står vi som frusna mot varandra
Och våra händer möts affärsmässigt snabbt
som i förvåning

Över en elektrisk chock genom skelettet
Som slog sönder våra liv till ett fullständigt normalt
tillstånd där allt är trasigt

Varje gång du möter min blick
går en störning genom ljuset
Varje gång du möter min blick
Så vet jag vem jag är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0